Jag flyttar

Jag har skaffat en egen domän, och flyttar därför bloggen till www.emeliemararv.com. Alla gamla inlägg och kommentarer finns där, och från och med idag är det där som de nya inläggen publiceras. Under en övergångsperiod kommer det att vara lite rörigt på den nya bloggen innan jag bestämt mig exakt hur den ska se ut och lärt mig hur man fixar och donar i cybervärlden på egen hand, men det ger sig så småningom. Mina texter kommer ni ändå kunna fortsätta att läsa.  Välkommen dit!

Categories: Uncategorized | Lämna en kommentar

Välkommen på Öppet Hus!

Som jag redan sagt många gånger är vi tacksamma för alla som tänkt på oss och följt oss under det gångna halvåret. Det är gott att veta att man är omgiven av så många vänner, nära och kära. För att få möjlighet att träffa er vill vi bjuda in alla som vill och kan till öppet hus nu på söndag, den 16 september från klockan 14 fram till 18-19 på kvällen. Vi bjuder på något lätt att äta och dricka under enkla former.

Detta är en öppen inbjudan, men för att veta ungefär hur många vi ska planera för vill vi gärna att ni anmäler er genom att skicka ett mejl till emelie.mararv@live.com. Då får ni också veta var vi kommer att hålla till. Vet ni att ni kommer, hör gärna av er innan onsdag kväll.

Välkomna önskar Emelie, Erik och Charlotte Mararv!

Categories: Uncategorized | Lämna en kommentar

Dag 6 (av frihet alltså)

Nej, jag ska nog sluta numrera. Men jag har blivit så van vid det att det är svårt att hitta på några mer fantasifulla rubriker.

Nu är vi tillbaka hemma i Örebro efter en helg på Astrid Lindgrens Värld. Jo, jag vet, det låter jobbigt att åka direkt från husarrest i Bangui till idylliska Vimmerby, och det kanske inte var den mest genomtänkta planen vi haft, men till saken hör att detta hade varit sommarens dröm: när pappa kommer hem ska vi åka och hälsa på Pippi och Karlsson på Taket. Och nu höll tiden på att rinna ut, och dessutom behövde jag en plan B för att inte Theo och Axel (och jag själv) skulle fullständigt deppa ihop ifall något inte skulle klaffa och Erik ändå inte skulle komma under lördagen. Så så blev det alltså.

Igår hade vi diverse media här, vilket resulterade bland annat i detta:

Intervju med Erik i Sveriges Radio P4 Örebro

Inslag på Tvärsnytt

Inslag på TV4 Örebro

Därefter kom den stora nyheten att också Johan Persson och Martin Schibbye blivit frigivna, och det har tagit en del av uppmärksamheten från oss. Skönt. Jag har, som många andra, följt vad som hänt med Johan och Martin, och har, som kanske inte många andra, inte kunnat låta bli att le lite igenkännande när familjen berättat om de konstiga rutinerna på fängelset, där det ena dagen var förbjudet att ta in en glasburk på grund av säkerhetsrisken, medan man nästa dag fick höra att fångarna dagligen använder yxor för att hugga ved. Stort grattis till Johan och Martin och deras familjer! Vilket sammanträffande att detta skulle hända precis samtidigt!

Idag börjar alltså lugnet börja infinna sig här hemma igen. Lugnet och den lyxiga vardagen med två vuxna under samma tak. Men bloggandet tänker jag fortsätta även om jag slutar numrera inläggen. Så stanna gärna kvar, nu kan vi fokusera på mer intressanta saker än den långsamma rättsprocessen.

Categories: Uncategorized | Lämna en kommentar

Det börjar sjunka in…

…att det verkligen är sant. Det är inte ytterligare ett av dessa besked om att snart, snart. De är verkligen fria, och – ännu bättre – faktiskt på väg hem!

Tack, tack, tack för alla kommentarer, sms, samtal, gratulationer som vi fått under dagen! Vi känner oss rika som har så många som följt oss genom detta! Det har varit ett fantastiskt stöd att veta att det finns så många som tänkt, bett, skickat hälsningar och varit beredda att hjälpa till på olika sätt.

Nu är det helg igen, och för första gången på nästan ett halvår en helg då vi inte behöver känna frustration över att ingenting händer. Nu lägger vi istället beslag på Erik själva några dagar och reser bort till hemligt mål. (Hoppas att ingen misstycker.)

På måndag är vi åter hemma i Örebro och anträffbara igen. I nästa vecka ska jag också skriva mer om insamlingen till familjerna i Bakouma.

Än en gång: Tack!

Categories: Uncategorized | 5 kommentarer

Dag 164 och SISTA DAGEN!!!

Här slutar räkningen. Dag 165 är den sista dagen. Idag har alla blivit friade från misstanke och släppta från fängelset. Jo, det är sant! Vi väntar tydligen fortfarande på någon sort formell detalj i form av ett ”frigivningscertifikat”, men alla har idag blivit släppta från fängelset och därmed är den långa väntan SLUT!

Tjohoo!!!

Categories: Uncategorized | 15 kommentarer

Dag 160, 161, 162 och 163

Här går det undan. Nu är det officiellt bekräftat att domaren har fått åklagarens rapport. Om fyra dagar till kanske vi kan vänta någon sorts officiellt besked om att det nu är dags att fatta ett slutgiltigt beslut. Fantastiskt vilka ansträngningar som görs.

Categories: Uncategorized | 2 kommentarer

Dag 158 och 159

Ett steg närmare. Nu har åklagaren lämnat in sin rapport, och i och med det ska domaren ha allt underlag som behövs för att officiellt fatta sitt beslut. Men detta har vi ju hört förut, så inget hej förrän vi är över bäcken. Men som Erik sa: man ska inte hoppas för lite.

Categories: Uncategorized | 1 kommentar

Dag 154, 155, 156 och 157

Jag skriver inte, eftersom det inte finns något att skriva om. Vi bara väntar på att nån ska få ändan ur vagnen och avsluta detta. Åklagaren, som skulle ha varit klar i förra veckan, hade tydligen bestämt att han inte ville ha något med fallet att göra, så han lämnade över till statsåklagaren, som då har tio dagar på sig istället för fem. Och alla dessa tidsbestämmelser är ju väldigt viktiga, och mycket mer relevanta än det faktum att oskyldiga människor sitter i fängelse. För det gör ju oss faktiskt ingenting att vi nu har förlorat över fem månader, det gör ingenting att muslimerna missat Ramadan på grund av ett rättsligt misstag, och det gör ju ingenting att ett företag som bidrar med en ansenlig summa till staten varje år i form av skatter och avgifter, nästan drivs till konkurs. För det viktiga är att de stora männen inte ska behöva erkänna att de haft fel. Allt annat är oviktigt. Landets utveckling, dess egna medborgares framtid (och då talar jag alltså inte om oss utlänningar, utan om alla de centralafrikaner som drabbats) det är av ytterst marginellt intresse.

Vive la Centrafrique!

Categories: Uncategorized | Lämna en kommentar

Dag 151, 152 och 153

Åååh, det är så man kan bli tokig. Inget besked idag heller, och nu är det helg igen.

Categories: Uncategorized | Lämna en kommentar

Dag 150

Enligt uppgift ska åklagaren vara klar med sitt utlåtande imorgon. Då har hans fem dagar gått. (Jag vet inte riktigt hur de räknar till fem, men så har man i alla fall sagt.) Imorgon kväll bör vi alltså vara ytterligare ett steg närmare.

Sju personer sitter nu kvar i fängelset – endast de som på sango skulle kallas för ”vanliga människor”, dvs de som inte har någon hög post inom företaget. De som är chaufförer, camp managers, etc, får bo hemma. Säkert logiskt enligt någon logik, men inte enligt min. Ni kan väl sända en liten extra tanke till Dackin, Junior, Alexis, Aliou, Abdoulkarim, Mamouda och Saidou! De fyra sista är dessutom muslimer och har fått tillbringa nästan hela ramadan bakom låsta dörrar. Att myndigheterna fortfarande säger ”det gör inget” och ”vad klagar ni för?”, får man helt enkelt låta bli att tänka på, annars blir man bara alltför arg!

Categories: Uncategorized | Lämna en kommentar

Blogga med WordPress.com.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.